Efter en lyckad förlossning var det dags att lämna bebisfabriken och bege sig 2 våningar upp till BB. Med stor glädje lyckades vi få ett eget rum trots att det hade fötts sjukt många barn dom senaste dygnen. Klockan var väl runt 10:00 tiden på fredagsmorgonen då vi fick lägga oss i sängen och bara pusta ut efter allt som hänt. Men vila var verkligen det sista vi kunde göra då man nu faktiskt måste börja agera föräldrar och börja försöka förstå vad allt viftande, skrikande och minspel betyder. Det blev därför ett par stapplande steg med amning, blöjbyten och bara förmågan att våga hålla i honom utan att vara rädd att han ska gå sönder. För min del sov jag 4 timmar totalt dom 3 första dygnen då jag hade så mycket adrenalin i kroppen av hela händelsen att man inte kunde varva ner även om detta var det som verkligen behövdes. Sen när Harry väl skulle så sova var man ju livrädd att han skulle sluta andas av någon anledning och kunde pga detta inte heller slappna av för fem öre. Men som sagt med små små myrsteg av att försöka förstå vad han vill och vad man ska göra så gick allt bara bra ändå och han lever ju idag så här 1 vecka senare haha. Sen verkar det även som om vår lilla Harry är en mycket snäll kille som vet vad han vill och meddelar det på stört. Nedan ser ni lite bilder från BB och några av dom första besöken. Snabbast på plats var dock mamma och pappa som tom fick träffa oss på förlossningen 30 min efter han hade fötts då mamma som jobbar på sjukhuset precis hade hunnit anlända till jobbet. Snacka om bra tajming :)
Vi stannade sedan 1 natt på BB och åkte hem till lägenheten på lördags eftermiddagen efter ett godkänt läkarbesök, fungerande amning och några blöjbyten rikare. Borta bra men hemma bäst!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar