Hemma i Umeå igen efter en liten bilturne i Västernorrlands län. Drog till Timrå tidigt på fredagen för att representera familjen på farfars brors begravning. Alltid jobbigt med begravningar då alla är så ledsena och blir tvingade att säga farväl till någon man älskar :( Farfar som tillhörde en syskonskara på 10st är nu den sista kvar i livet vilket är helt sjukt att förstå. Fatta att ha förlorat 9 syskon!! Ush...hemska tider! Detta är väl oxå faciet på varför man gått på så många begravningar genom alla år. Som tur var så bröt Simon och Frida av den trenden då dom bidrog med ett bröllop för 2 år sedan :) Yesss....mera sånt tack!
Efter begravningen packade vi in oss i bilen igen för att åka till Sollefteå för att hälsa på farmor och farfar som inte hade orken att åka ner själva. Det är ju alltid så mysigt att träffa dom och man blir alltid så uppassad med farmors goda mat :) Men denna gång var lite olik alla andra då farfar inte fanns på plats hemma i lägenheten utan blivet inlagd på hemmet,ush!! Är det något man inte vill hamna på så är det "hemmet" Får rysningar i hela kroppen bara jag tänker tanken att man ska behöva läggas in på ett sådant ställe. Huva!!
Var iaf och hälsade på farfar en sväng under lördagen och insåg rätt snabbt att det är inte lätt att bli gammal. Vimsig och slut med ben som inte orkar bära en längre blev han så överlycklig att se oss så att glädjetårarna sprutade. Konstigt att se honom så skröplig då han i vanliga fall har haft mest ork av oss alla. Jobbigt för lilla farmor oxå som inte får ha honom hos sig som hon är van vid :(
Nää man ska vara gla och leva livet så länge man är ung och frisk för en dag så hinner ålderdomen ikapp en, tro det eller ej. Så även om det var en rätt sorglig helg så är det under sånna stunder som får en att tänka till och uppskatta livet lite extra.
Världens goaste farfar i sitt esse dvs på flotten i stugan med en drink i handen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar